GAP-analysen: Ett kraftfullt verktyg för informationssäkerhet
Ett viktigt verktyg i säkerhetsarbetet är gap-analysen. Det är en metod för att identifiera avståndet mellan där din verksamhet är idag och dit den behöver nå.
Men gap-analyser är mer mångsidiga än många tror, och det finns flera olika sätt att genomföra dem.
I denna artikel går vi igenom hur du kan använda gap-analyser för att förbättra din verksamhets informationssäkerhet.
Vad är en gap-analys?
En gap-analys är i grunden en metod för att jämföra nuläget med ett önskat målläge. Namnet kommer från engelskans "gap" (lucka eller glapp) och syftar på avståndet mellan dessa två tillstånd. Det som gör gap-analysen till ett särskilt kraftfullt verktyg är dess flexibilitet och mångsidighet.
Analysen kan bland annat genomföras på olika nivåer i organisationen. På strategisk nivå fokuserar den på organisationens övergripande mål och riktning, där den analyserar långsiktiga behov och utvecklingsområden. Ett exempel kan vara analys av företagets övergripande cybersäkerhetsstrategi.
På operativ nivå inriktar sig analysen istället på det dagliga arbetet i team eller avdelningar, där den identifierar konkreta, praktiska förbättringsområden som exempelvis IT-avdelningens rutiner för incidenthantering.
Det finns även flera etablerade metoder som kan användas för gap-analys. Den traditionella metoden innebär en direkt jämförelse mellan nuläge och målläge med fokus på avvikelser och åtgärder.
En SWOT-analys kan däremot också fungera som ett gap-analysverktyg genom att analysera styrkor och svagheter i nuläget samt identifiera möjligheter som representerar målläget, medan hot hjälper till att prioritera åtgärder.
Inom informationssäkerhet är även mognadsmodeller vanliga, där olika mognadsnivåer definieras för processer eller förmågor, vilket hjälper till att visualisera progressionen mot målläget.
Praktisk tillämpning inom informationssäkerhet
När det gäller informationssäkerhet är det ofta klokt att basera sin gap-analys på etablerade ramverk och standarder. Ramverk som ISO/IEC 27002 eller NIST 800-53 ger dig en referenspunkt att jämföra mot.
Dessa standarder innehåller kontroller som gör det enklare att identifiera förbättringsområden och sätta relevanta mål för verksamheten.
Skillnaden mellan gap-analys och riskanalys
Vissa blandar ihop gap-analys med riskanalys, men här vill vi påpeka att de fyller olika funktioner i säkerhetsarbetet. En riskanalys handlar om att identifiera potentiella hot och sårbarheter, där fokus ligger på att bedöma sannolikheten och konsekvensen för olika riskscenarier. Resultatet blir en lista över risker som behöver hanteras.
Gap-analysen har ett annat syfte. Här handlar det istället om att systematiskt jämföra organisationens nuvarande säkerhetsnivå mot en önskad nivå eller standard.
Genom att kartlägga detta avstånd får verksamheten en tydlig bild av vilka brister som finns i befintliga kontroller och processer. Detta blir sedan grunden för en handlingsplan som beskriver vägen till önskad säkerhetsnivå.
Praktiskt exempel - Styrning av informationssäkerhet
För att illustrera hur en gapanalys kan se ut i praktiken, låt oss titta på området styrning av informationssäkerhet (Information Security Governance).
I dagsläget har många organisationer en bristfällig struktur där säkerhetsarbetet bedrivs reaktivt, utan tydlig koppling till verksamhetens mål. Roller och ansvar är ofta otydliga, och systematisk uppföljning saknas.
ISO 27002:s ramverk ger oss här en tydlig bild av målläget: ett strukturerat ledningssystem för informationssäkerhet som är integrerat med verksamhetens mål och beslutsprocesser.
För att överbrygga gapet mellan nuläge och målläge krävs ett systematiskt arbete med att etablera en förankrad säkerhetsstrategi, implementera ett ledningssystem enligt ISO 27001/27002, samt införa tydliga roller och uppföljningsrutiner.
Att basera gap-analysen på ett ramverk säkerställer att inga viktiga aspekter förbises och underlättar kommunikationen med intressenter.
Tänk även på att gap-analysen alltid bör ses som ett återkommande verktyg i det kontinuerliga förbättringsarbetet, där organisationen regelbundet utvärderar sin utveckling och anpassar åtgärder efter nya förutsättningar.
Så lyckas du med din gap-analys
En lyckad gap-analys kräver ett tvärfunktionellt team. Involvera representanter från olika delar av företaget, såsom ledningen, IT och HR m.m. för att få en heltäckande bild över hela verksamheten.
När det gäller omfattningen är det också klokt att börja i mindre skala. Många gör misstaget att vilja analysera allt på en gång, vilket ofta leder till ett överväldigande arbete som riskerar att tappa fokus om man gör det för första gången.
Välj istället ut ett avgränsat område som är särskilt viktigt för verksamheten. Det kan exempelvis vara:
- Styrning och ledning av informationssäkerhet
- Behörighetshantering och åtkomstkontroll
- Kontinuitetshantering och backup
- Leverantörsstyrning
- Efterlevnad av specifika regelverk
När du har genomfört din första gap-analys och implementerat förbättringar inom det valda området, kan du successivt utöka omfattningen. Detta iterativa arbetssätt ger dig snabbare feedback och skapar motivation framöver.
En vanlig fälla är också att se gap-analysen som en engångsaktivitet. I verkligheten behöver den vara en integrerad del av verksamhetens kontinuerliga förbättringsarbete. Sätt upp en regelbunden cykel för när olika områden ska analyseras, förslagsvis årligen eller halvårsvis.
Se också till att dokumentera både analyserna och resultaten av genomförda åtgärder. Detta ger värdefull input till nästa iterations analys och hjälper er att visa på förbättringar över tid.
Ett praktiskt tips är att redan från början etablera en enkel men strukturerad process för hur analyserna ska genomföras.
Bestäm också vem som är ansvarig, vilka som ska delta, hur resultaten ska dokumenteras och hur uppföljning ska ske. Ha en tydlig koppling till verksamhetens övriga processer för riskhantering och förbättringsarbete.