Grunderna till riskbedömning inom IT: Identifiera och hantera hoten
Vad skulle ni göra om något av era IT-system plötsligt slutade fungera? Hur länge hade ni kunnat fortsätta verksamheten som vanligt?
För många företag är IT-systemen hjärtat av verksamheten, och ett oväntat stopp kan snabbt påverka både kunder och intäkter. Men hur förberedda är ni egentligen?
Genom att regelbundet arbeta med riskbedömningar kan ni identifiera svagheter och stärka skyddet innan problemen blir verklighet.
Vad är en IT-risk?
En IT-risk är risken för att något oväntat inträffar som hotar säkerheten i era IT-system. Detta kan innebära att information blir otillgänglig, förlorar sin riktighet eller sprids till obehöriga.
Inom IT finns många typer av risker, från dataförlust och driftstopp till intrång och tekniska fel. Gemensamt för dessa risker är att de snabbt kan leda till förlorade intäkter, skadat kundförtroende och höga återställningskostnader.
IT-risker tar helt enkelt många olika former: från tydliga hot som hackade kassasystem och krascher i bokningsportaler till förlorade kundregister.
Även om vissa risker är lätta att upptäcka och hantera, finns det andra, mindre synliga hot som kan vara minst lika förödande om de inte hanteras i tid.
Exempel på självklara IT-risker
- En ransomware-attack krypterar alla filer och kräver lösen för att låsa upp dem.
- Strömavbrott gör att era servrar slutar fungera.
- En phishing-länk lurar en anställd att avslöja sitt lösenord.
- Företagets backup misslyckas utan att någon märker det.
Exempel på mindre uppenbara IT-risker
- En nyckelperson som ensam kan administrera ett kritiskt system blir sjuk.
- Ett viktigt system uppdateras automatiskt och slutar fungera med era andra program.
- En leverantör går i konkurs, och ni förlorar tillgång till en nödvändig molntjänst.
- Ett supportavtal med en IT-leverantör saknar tydliga servicenivåer, vilket försvårar snabb hjälp vid problem.
- Personal slutar utan att ha dokumenterat hur systemet är uppsatt.
IT-risker är ofta sammanlänkade, vilket gör att ett mindre problem snabbt kan eskalera och påverka hela organisationen. Till exempel kan en anställd som återanvänder sitt lösenord på flera ställen utsätta företaget för stora risker om lösenordet läcker från en osäker webbsida – plötsligt har angripare tillgång till företagets ekonomisystem.
En riskbedömning kräver därför en helhetssyn. Det handlar om att förstå hur svagheter i teknik, processer och användarbeteenden samverkar och skapar risker som hotar verksamheten.
Så går en riskbedömning till
En riskbedömning hjälper organisationen att identifiera och skydda det som är mest värdefullt genom att systematiskt kartlägga, analysera och hantera potentiella risker.
I huvudsak består en riskbedömning av tre steg:
1. Identifiera verksamhetens tillgångar
Det första steget är att skapa en helhetsbild av verksamhetens resurser och dess beroenden.
Här identifieras tre centrala områden:
- Informationsklassning: Bedöm hur kritisk information är baserat på faktorer som konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Ett vårdföretag kan exempelvis se patientjournaler som särskilt känsliga, medan en tillverkningsindustri prioriterar skydd av produktionsdata.
- IT-system och infrastruktur: Här omfattas all relevant fysisk och digital infrastruktur, från affärssystem till specialiserade applikationer. Förståelsen för hur systemen är beroende av varandra är central. Vad händer om ett system slutar fungera?
- Kritiska roller och processer: Att kartlägga nyckelpersoner och viktiga arbetsflöden är avgörande. Vilka kompetenser är oersättliga? Vilka processer måste fungera för att företaget ska kunna leverera?
2. Analysera hot och sårbarheter
När organisationens viktigaste tillgångar är identifierade övergår arbetet till att kartlägga potentiella hot och sårbarheter som kan påverka dessa resurser.
Det är avgörande att analysera hela hotbilden och inte bara fokusera på externa hot. Ett e-handelsföretag kan exempelvis vara extra sårbart under högsäsong när både trafik och risken för cyberattacker ökar. Interna sårbarheter, som bristande åtkomstkontroll eller otillräcklig säkerhetskopiering, kan vara minst lika kritiska.
En hotanalys ska ta hänsyn till både tekniska och organisatoriska aspekter. Det gäller att förstå hur svagheter i system, processer och kompetens samverkar och skapar exponering mot olika typer av hot.
En viktig del i detta steg är att identifiera så kallade "single points of failure" – enskilda sårbarheter som kan påverka flera kritiska system om de skulle fallera. Tänk på det som ett träd där roten skadas; hela trädet påverkas.
Utöver att säkra verksamheten är riskbedömning ofta också en del av att följa lagstiftning och regulatoriska krav. Exempelvis kräver GDPR att personuppgifter skyddas genom att identifiera och minimera potentiella risker, medan NIS2-direktivet ställer krav på cybersäkerhet.
3. Utvärdera sannolikhet och konsekvens
I det avslutande steget görs en noggrann bedömning av sannolikheten och konsekvensen för varje identifierad risk, vilket hjälper organisationen att prioritera sina insatser.
Vissa risker, som ransomware-attacker, kan ha allvarliga konsekvenser men vara mindre sannolika om företaget har ett starkt skydd. Andra risker, som dataförlust på grund av mänskliga misstag, kan vara både troliga och ha stor påverkan.
Ett praktiskt verktyg för denna bedömning är en riskmatris. Med hjälp av en matris kan du rangordna risker efter sannolikhet och konsekvens, vilket gör det enkelt att snabbt identifiera och prioritera risker som kräver omedelbar hantering (höga konsekvenser och hög sannolikhet) samt att särskilja dem från lägre risknivåer.
Hur ska man arbeta med IT-risker?
Det finns de som hanterar IT-risker som en sidouppgift för IT-avdelningen, men jag tror att detta är ett misstag. För att riskhantering ska vara effektiv tror jag att det är viktigt att den integreras i det strategiska arbetet och kopplas direkt till verksamhetens mål. Då blir det också lättare att motivera nödvändiga investeringar.
För att lyckas med detta behöver arbetet bland annat vara mätbart. Implementera några KPI:er som antal incidenter, åtgärdstider och systemets säkerhetsnivå. Detta ger både underlag för förbättringar och möjlighet att visa konkreta resultat för ledningen.
Samtidigt ska man inte glömma bort att alla säkerhetsåtgärder har ett pris. Både i pengar och i påverkan på verksamheten. Börja därför med enklare åtgärder som ger en stor effekt. Detta kan exempelvis vara säkerhetskopiering eller uppdaterade system. När grunden är på plats kan mer avancerade lösningar implementeras baserat på verksamhetens specifika behov.
Ett effektivt riskarbete är också kontinuerligt och anpassningsbart. Varje dag uppstår nya hot, företaget förändras, och åtgärderna behöver därför justeras. Se också till att dokumentera beslut och lärdomar eftersom det underlättar förbättringsarbetet.
Ta första steget redan imorgon. Samla nyckelpersoner, identifiera era viktigaste system och diskutera vad som skulle hända om något gick fel. Det är ett enkelt men kraftfullt första steg mot ett starkare säkerhetsarbete.